I Sverige står vi inför två stora samhällsutmaningar. Samhället ska ställas om till att bli klimatneutralt och vi behöver bygga historiskt stora volymer av infrastruktur och bostäder.
Nästan överallt i våra samhällen har betong bidragit till att göra samhällsbyggandet möjligt. Betongens egenskaper, beständighet och livslängd gör att det inom samhällsbyggandet är svårt att ersätta betong annat än i begränsad omfattning.
Betongen bidrar dock med stora koldioxidutsläpp, framförallt från cementtillverkningen. För att kunna ändra på detta har vi samlat, inte bara betongbranschen, utan även andra aktörer som på olika sätt arbetar med betong. Tillsammans utgör vi Betonginitiativet, den sammanslutning som tagit fram och tillsammans med Fossilfritt Sverige lämnat in en färdplan för klimatneutral betong 2045 till regeringen. Ingen enskild aktör eller politisk reform kan åstadkomma denna förändring, utan vi söker gemensamt lösningar där politik, akademi, samhälle och näringsliv samverkar.
Redan idag finns klimatförbättrad betong till husbyggnation. Det pågår också ett utvecklingsarbete för den cement och betong som används till infrastruktur. Utvecklingen hittills har resulterat i att det idag finns betong som 30 procent lägre klimatpåverkan än konventionell betong.
Betongbranschen har satt upp målsättningen att betongen ska nå en halverad klimatpåverkan för betong till husbyggnation inom fem år. Främst kommer detta ske genom fortsatt utveckling av betongsammansättning, användning av alternativa bindemedel, optimering av design samt lägre klimatpåverkan från transporter. Men för att uppnå detta krävs också att marknaden, både den offentliga och den privata, efterfrågar den betong som har lägre klimatpåverkan.
Satsningar behöver göras på utbildning och utveckling och från politiskt håll behöver satsningarna vara materialneutrala för att möjliggöra hållbar utveckling av alla material. Upphandlingsregler ska baseras på funktionskrav ur ett livscykelperspektiv. Utgångspunkten för bedömning av en byggnation eller en infrastruktursatsnings klimatpåverkan bör därför vara utifrån ett livscykelperspektiv på 100 år eller mer.
Cementen står för cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan. Därför behöver vi ta omfattande tekniksprång inom cementtillverkningen för att kunna uppnå klimatneutral betong till 2045. De lösningar vi ser idag är Carbon Capture and Storage (CCS) och Carbon Capture and Utilization (CCU). Här finns en rad hinder som politiken skyndsamt måste undanröja. Det är idag tekniskt möjligt att börja användningen av CCS/CCU, men det kräver omfattande investeringar där staten bidrar med finansiering och tar en del av den ekonomiska risken. Politiken behöver visa ledarskap och ta fram en nationell strategi för utvecklingen av CCS och CCU.
Vi är fast beslutna att göra vår del i omställningen till ett klimatneutralt Sverige. Men för att kunna uppnå vår vision så behöver vi nu gemensamt inom politik, akademi, samhälle och näringsliv hitta lösningarna. Vi behöver se:
STYRMEDEL
- Utveckla styrmedel för stegvisa förbättringar
- Övergång till biobränslen
- Stimulerad ökad återvinning och återanvändning
UPPHANDLING, KRAV OCH LIVSCYKELPERSPEKTIV
- Funktionskrav
- Livscykelperspektiv
- Genomtänkta offentliga upphandlingar
TRANSPORTER
- Styrmedel
- Teknisk utveckling
- Digitalisering för logistikoptimering
UTBILDNING OCH UTVECKLING
- Fortsatt utveckling av betongsammansättning, alternativa bindemedel och design
- Utbildningssprång – använd klimatförbättrad betong idag
- Materialneutrala stöd från politiken för utbildning och utveckling av byggmaterial
CCS/CCU
- Säkerställa finansiering till investeringar
- Ta fram en nationell strategi och utpekande av ansvarig myndighet
- Koldioxid som avskilts och fraktas med båt behöver omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Malin Löfsjögård
VD Svensk Betong